torsdag 8 november 2012

Spännande praktik i äldreomsorgen...

"Man får aldrig skratta åt våra boende, bara med dem"! Ett uttryck bland många jag tog med mig när jag besökte Skäpplandsgården i Haga, Örebro. Ett äldreboende som drivs av Norlandia Care. Bolaget med två bröder i Norge som ägare, har tydlig inriktning på att driva bra verksamhet.

Skäpplandsgården har olika former av äldreomsorg och jag gjorde min praktik på ett boende där de äldre led av lättare form av demens. Dagen började med en introduktion under en timme med Norlandias lokala ledning och ett mediateam från svenskt näringsliv samt dess regionchef. Intressant och givande föredragning men sen fick mediateamet lämna och praktiken börja ordentligt.

Oj, vad intressant det var! Jag som alltid förespråkat kvalitet i vården, fick nu möjligheten att själv prova på att jobba med det i vardagen. Jag fick följa Jenny och hennes kollegor, tjejer med skinn på näsan, men ett fantastiskt handlag med de äldre. Att sätta de äldre i fokus var tydligt med dem. Det fanns en närhet och kontakt med de äldre som var omtänksam och individuellt anpassad. Vid flera tillfällen får personalen en klapp på kinden och tacksamma kommentarer från de boende. Självklart, som sig bör, kommer en och annan bitsk kommentar också men det hanteras med professionalitet och medkänsla. 

Jag hann inte prova alla moment i arbetet men en hel del hanns med från deras vardag, självklart med respekt för de boendes integritet! Jag var med och bäddade sängar, rengjorde toaletter, gick ut och köpte tidningar, tittar på gamla foton, toalettbesök, matservering, frågesport och många roliga och intressanta samtal med människor med många livshistorier i bagaget. Jag fick ta del av kommunikativa metoder exempelvis avledning i samtal med äldre som p g a demens tappar bort tid och rum med egen frustration som följd. 

Vikten av att personalen har bra utbildning, inställning, sammanhållning och engagemang är helt avgörande för att lyckas. Den personliga lämpligheten att jobba med äldre är oerhört viktigt men också arbetsgivarens ansvar att ständigt vara vaksam på personalens situation. "Vi är här för de äldre" var en kommentar som återkom från personalen, "om inte de äldre trivs och har ett bra boende, gör vi fel". Den lokala ledningen använde samma uttryck som personalen jag besökte och alla är mycket stolta över verksamheten.

Personalen trivdes bra på sin arbetsplats, men påpekade också behovet av att öka antalet händer i vården. Varför det behövs, fick jag en större förståelse för. Ibland är det lugnt på avdelningen, det mesta fungerar och allt går "som smort". I det läget när allt går bra känns bemanningen kanske rätt. Men dagar då saker inte går så bra, en oro sprider sig på våningen, sjukdomar som gör arbetet mer svårjobbat samt behovet av att utveckla fler sociala aktiviteter gör marginalerna betydligt svårare. Vi diskuterade också rätten till heltid och förståelsen för problemen kring detta fanns, men vi konstaterade att mer behöver göras. 

Är det någon skillnad mellan kommunal och privat omsorgsvård? Jag tror att det finns väsentliga skillnader, speciellt kring ledningsfunktioner, organisering och planering av verksamhet men utifrån personalens vardagliga arbete är det inte alltid helt säkert. Skillnaden behöver inte vara allt för stor men ändå återstår, en privat vårdgivare och dess personal har ett säreget krav att bedriva bättre verksamhet än motsvarande i kommunal regi. Annars har man inget existensberättigande. Jag kommer som politiker aldrig att acceptera en undermålig vård i privat regi. Basta! Vinster i vården är helt ok inom rimlighetens ram, men ska utmynna i kvalitet och fokus på den äldres behov. Jag har med min praktik fått uppleva kompetent personal som visat för mig att privat vård handlar om omtanke, synliggörande och professionalitet. Självklart gäller samma incitament för den kommunala äldreomsorg, men för att utveckla omsorgen om äldre, göra den bättre och höja status och löner för personal inom äldreomsorgen, behövs det både privata och kommunala verksamheter. Det vill jag diskutera före ivern att förbjuda vinster i vården. 

Tack Jenny och alla ni andra på Skäpplandsgården, ni gör ett fantastiskt bra jobb! 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar