Tvillingarna blir lidanden när kommunen har semester

Man ska skämmas..!

...så utrycker sig Rasmus Persson (c) kring kommunens hantering av tvillingarna Ernst och Gösta samt deras familj (läs ursprungliga artikeln på na.se). Tuffa ord från ett kommunalråd i styrande majoritet.

Kommunen måste alltid visa på en god servicevilja gentemot våra medborgare. Jag upprörs likväl som andra över den nonchalans som uppvisar sig här. Som före detta tjänsteman i statlig verksamhet vet jag att orsakerna såklart kan vara många och förklarliga från tjänstemannahåll. Det är lätt för oss politiker att skylla ifrån sig vid sådana här ärenden. Jag vet inte hur inriktningen varit kring kommunens förmåga att fatta beslut under sommaren i det aktuella fallet men jag har för avsikt att ta reda på det.

Anders Branden, moderaternas representant i vård och omsorgsnämnd Öster, och jag har haft två samtal idag om händelsen. Vi är tydliga med att följa upp det som kommunalrådet Rasmus Persson (c) lovar i Tvärsnytt. Kommunens förmåga att fatta viktiga beslut gentemot människor med stora behov får inte fallera vare sig det är semestertider eller inte.

Med detta hoppas jag att Örebro kommun rättar till det som blivit fel och lär sig av det hela. Som moderat politiker är det viktigt att vi i den offentliga verksamheten sätter individen först och systemen därefter. I det här fallet verkar det, om man tyder kommunalrådet Rasmus Perssons (c) utspel, att kommunen inte gjort det.

S-ledaren - spelar det fackliga spelet!

Stefan Löfven ska bringa ordning i det socialdemokratiska ledet. Han lyckas troligen bra. Han sitter ned, övervakar och låter andra argumentera och bereda väg. Försiktigt släpper han små politiska sakargument, tillräckligt för att inte sticka ut näsan för långt. Samtidigt försvinner de gamla S-topparna en efter en och då tydligen till näringslivet (svd.se 10/07-12). Det går bra för ex-ministrar inom socialdemokratin. Men jag tvekar inte i min uppfattning om Löfven och att han spelar ett högt spel. Han är en gammal förhandlingsräv som plockar på sig ess i rockärmen. Jag får känslan av att han ser det hela mer som en budgivning i en kollektivavtalsrörelse än att leda det socialdemokratiska partiet. Han bygger förväntningar, väntar in motståndarnas drag och därefter strategiskt släpper buden varefter han strävar efter ett avslut. Fungerar den taktiken i en valrörelse? Finns det ett avslut att få i detta? Kommer sympatierna att finnas kvar när den tunga fackliga förhandlare slutligen kliver fram? Men än så länge förmedlar han, i sann socialdemokratisk anda att vi löser problemen med arbetslösheten genom skattehöjningar och då speciellt sådana som slår mot ungdomar och de som jobbar, 20 miljarder. Spännande att se vad den gamle facklige räven spelar ut i framtiden...!